16 september

Blev glatt överraskad idag när jag körde upp mot Luleå. Den där vägsträckan som rustades så fin men hastighetsskylten visade 90, väldigt svårt att köra 90 mest för att alla, och jag menar alla, vill då köra om. Idag, nu när vintern närmar sig med stormsteg, då har det skyltats om till 110. Det gav mig 10-15 min kortare resväg...

Fick också på vägen skåda ett litet skådespel av smått roligt slag. Två råddjur lekte på en äng, jagade varandra i en lustig dans. Viltstängsel ut mot E4 så det var inte på väg ut på vägen, men vem stod inte och kikade på dem från fel sida stängselt; en uppebarligen hungrig rödskimrande räv. Han hade nosen i stängslet och det var lätt att se att han velat vara på andra sidan han med. Rådjuren verkade medvetna om honom (eller henne, vad vet jag) men också medvetna om att han inte kan ta sig genom stängselt, kanske dansen var för honom..? Det var kanske tur för råddjuren att räven var på andra sidan stängslet men inte så kul att ha räven så nära trafiken, hoppas han klarade sig bra.

Lång arbetsdag för en förkyld stackare (jag); presentation på engelska för fransmän i en by utanför Kalix - blev en intressant diskussion vilket alltid är kul utom möjligen när man är snorig och vill bli klar med sitt pass så fort som möjligt. Hann med lunch (rökt fisk med mandelpotatis - mums) och sedan in till Luleå för ännu ett möte.

Åkte ändå förbi stallet på hemvägen så jag svängde av och gjorde det nödvändigaste. Skulle vilja orka rida och träffade på en glad häst som också önskat fara ut. Så fort jag hoppade ur bilen kom hon travandes med en gnäggning, jag gick in i stallet för att göra iordning kraftfodergiven till henne och hagkompisen, ut till hagen och igen, hon kan inte bara skritta till grinden - hon kutar! Glad för maten i alla fall, och W håller sig för en gång skull bara till sin mat och låter hagkompisen äta sin i fred. Jag fyller på vatten i dunkarna och kommer körande med dem, igen - W kommer springande...hon ville verkligen ut! När hon förstår att så är inte fallet idag, så inbjöd hon hagkompisen till lek, men kompisen verkade mest besvärad. Jo, tanten är 15 år och inte precis liten (160 cm nordsvensk) men leka - det gör hon :-) Om jag ändå varit frisk och haft stallkläderna på mig...

Nu ska jag parkera mig i tv-soffan med tekannan resten av kvällen; mål: frisk i morgon!!


Kommentarer
Postat av: Anne

Det är inte kul att vara förkyld på jobbet. Min egen förkylning hänger även den envist med. Rosslig i halsen, hostar och säkert bidrar det till min allmänna trötthet just nu. Du har min medkänsla i fulla drag. Hoppas du blir frisk fort!



Kram Anne

2008-09-19 @ 02:35:23

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0