Söndag 28 sept

Har jag inte skrivit på hela veckan, fy på mig! Det har bara varit en alldeles vanlig vecka så kanske inte så intressant att rapportera. Jobba på för fullt, ligger fortfarande lite efter med vad jag "borde" hunnit med om jag inte varit hemma sjuk några dagar häromveckan, det är ju ingen som gör mitt jobb när jag är borta precis (utom ett möte som jag övertalade en kollega att ta hand om när jag blev sjuk, det var så svårt att kunna boka om...).

Några svängar till stallet har det förstås blivit och det är alltid lika kul och avslappnande. Fast jag fick hjärtat i halsgropen igår kväll när jag skulle ta kvällsstallet. Sambon var med vilket var lite tur, för i en hage, där det skulle gå två valacker, mötte vi bara en. Så var fanns den unge (3 år) men storväxte (ca 180 cm) kompisen? Jag följde stängslet, livrädd att hitta honom intrasslad i eltråden och såg snart att det en bit låg längs backen (hittade en ponny för många, många år sedan som rivit sönder hela bakbenet på ståltråd; det var inte en roligt syn; ponnyn klarade sig men var konvalecent länge, länge). Ropade lite och fick svar i en dov gnäggning - jo där stod han i lugn och ro och mumsade i trädgården. Inga synliga skador tack och lov.

Var tillbaka i stallet idag och red en fin ridtur med W i blåsten, allt blir liksom lite mer spännande när det blåser friska vindar - i alla fall när vi red fram längs de öppna fälten. Inne i skogen var det lugnare även om löven och barren föll likt ett ymnigt snöfall i gul - rött - grönt. Det är träning för W så efter en grundlig uppvärmning i skritt blev det joggingrunda i trav och galopp i olika hastigheter. Hon lyssnade fint och fattade höger galopp när jag bad om det, och vänster när jag ville ha det. Som vanligt var hon pigg och glad och lyhörd, en riktigt fröjd att rida med denna blåsiga men solskensvarma (+15) söndag.

Hemma igen har jag varit flitig, diskat undan det som inte blev diskat igår och städat. Känner mig full av energi så det får blir en promenad denna höstsommardag. Tjingeling!


Fin söndag 21 sept

Idag har varit en underbar dag. Snuvan har äntligen gett vika och bortsett från enstaka rosslande känner jag mig pigg och kry. Trots sen natt (barnvakt till ca 01.30, i säng en halvtimme senare) så var det tidig morgon i stallet med morgongiven. Snabbt avklarat med de snälla om än hungriga hästarna. Hem en stund för frukost i lugn och ro (både för mig och hästen) och sedan tillbaka till stallet för en härligt ridtur i underbart väder och nästan ännu vackrare natur med höstens färger. Hittade en fin ny promenadväg som jag nästa gång ska rida åt andra hållet för uppåt är det enklare att trava, nerför är W en snubbelfia så skritt är att föredra *ler*.  Efter ridturen var det tid för lite mys med W, fika utanför stallet i höstsommarsolen och sedan ett krafttag med mockning i hagen.

Hem en vända, för att sedan ta med sambon och titta på ett hus ute på landet. Fint? Ja, på många sätt men lite för lite mark om man som jag vill ha häst (ett par stycken helst, eller inhysta, vill inte ha ensam häst). Vi får spana vidare...

Hemma igen och jag kände hur det lockade att ta en promenad nu när det ändå var så härligt väder. Jag tog med kameran och fotade lite höstbilder, se nedan (fotona är klickbara)

Vackert rött träd:


Gula löv i vackert fall:


Blåbärsriset går mot röda nyanser:


Ser du gubben i trädet?

19 september

Ja, inte varit jag frisk så snabbt som jag hoppats. Gjorde ett tappert försök till vara nyttig på kontoret i onsdags men fick då feberfrossa gjorde sig till känna bege mig hem och krypa ner under täcket. Lite piggare idag även om det varvas mellan nysningar, rinnsnuva, och något tung i huvudet (fortfarande lite feber). Sambon är krasslig han med så ingen orkar laga mat, tur att vi har flera färdiglådor i frysen och flera påsar med varma koppen. 

 Sickly 






16 september

Blev glatt överraskad idag när jag körde upp mot Luleå. Den där vägsträckan som rustades så fin men hastighetsskylten visade 90, väldigt svårt att köra 90 mest för att alla, och jag menar alla, vill då köra om. Idag, nu när vintern närmar sig med stormsteg, då har det skyltats om till 110. Det gav mig 10-15 min kortare resväg...

Fick också på vägen skåda ett litet skådespel av smått roligt slag. Två råddjur lekte på en äng, jagade varandra i en lustig dans. Viltstängsel ut mot E4 så det var inte på väg ut på vägen, men vem stod inte och kikade på dem från fel sida stängselt; en uppebarligen hungrig rödskimrande räv. Han hade nosen i stängslet och det var lätt att se att han velat vara på andra sidan han med. Rådjuren verkade medvetna om honom (eller henne, vad vet jag) men också medvetna om att han inte kan ta sig genom stängselt, kanske dansen var för honom..? Det var kanske tur för råddjuren att räven var på andra sidan stängslet men inte så kul att ha räven så nära trafiken, hoppas han klarade sig bra.

Lång arbetsdag för en förkyld stackare (jag); presentation på engelska för fransmän i en by utanför Kalix - blev en intressant diskussion vilket alltid är kul utom möjligen när man är snorig och vill bli klar med sitt pass så fort som möjligt. Hann med lunch (rökt fisk med mandelpotatis - mums) och sedan in till Luleå för ännu ett möte.

Åkte ändå förbi stallet på hemvägen så jag svängde av och gjorde det nödvändigaste. Skulle vilja orka rida och träffade på en glad häst som också önskat fara ut. Så fort jag hoppade ur bilen kom hon travandes med en gnäggning, jag gick in i stallet för att göra iordning kraftfodergiven till henne och hagkompisen, ut till hagen och igen, hon kan inte bara skritta till grinden - hon kutar! Glad för maten i alla fall, och W håller sig för en gång skull bara till sin mat och låter hagkompisen äta sin i fred. Jag fyller på vatten i dunkarna och kommer körande med dem, igen - W kommer springande...hon ville verkligen ut! När hon förstår att så är inte fallet idag, så inbjöd hon hagkompisen till lek, men kompisen verkade mest besvärad. Jo, tanten är 15 år och inte precis liten (160 cm nordsvensk) men leka - det gör hon :-) Om jag ändå varit frisk och haft stallkläderna på mig...

Nu ska jag parkera mig i tv-soffan med tekannan resten av kvällen; mål: frisk i morgon!!


15 september

Så är man då 40 + fast bara en plusdag så här långt. Helgen har varit härlig med en himla massa ompysslande av mig. Fick inledningsvis en härlig ansiktsbehandling på spa och goda vitsord från denna hudvårdsterapeut att min hud verkar då betydligt fräschare än 40, snarare 30. Jaja, det är bara att slicka i sig "jag ser ju bara ut som 30..." Fast det är väl ganska oväsentligt egentligen, ytan säger ju faktiskt inte så mycket... egentligen.

Förvånad blev jag när sambon lämnade av mig vid spa:et även dag 2, med order om att klä mig fint först. Jodå, jag klädde mig fint, fixade håret (väldigt enkelt nu när jag klipp mig, bara tvätta och krama - lockarna kommer utan problem) och sminkade mig lite lätt. Blev sedan avsminkad och festsminkad hos samma hudvårdsterapeut som tidigare. Kul! Har nog inte blivit sminkad av ett proffs förut. Jo det blev fint, men ovant, jag sminkar mig sällan, för att tala om aldrig, så mycket. Nu syntes det ju att jag var just sminkad. Sedan vidare färd med vänner och fika tårta, öppna presenter och dricka bubbel. Sambon var vis, han vet att jag inte gillar champagne så det fick bli Amadeus som jag nu gillar. Efter att bonusdottern blivit upphämtad av mormor och morfar, promenerade sällskapet till restaurang Viking där jag bjöds på riktigt god måltid; Renstek med kantarellsås och blåbärskomplott - det var riktigt, riktigt gott! Vidare till stans rock- och VIP-klubb där fler bekantingar dök upp. Natten avslutades med fika på trevligt Kåffe in. Hemma go och glad vid 2-3-tiden J


En kopp kaffe hade det blivit på kvällen i samband med tårtan och jag gissar att denna var anledningen till att jag vaknade och var pigg som en mört kl 07.00, inte det minsta bakis eller eländigt på något vis, bara pigg. Försökte slöa framför tv:n i hopp om att jag skulle bli sömning men bestämde mig för att en tur utomhus skulle vara trevligt så jag cyklade en runda vid 9. Resten av söndagen var lugn och mysig hemmavid, mycket telefonsamtal med födelsedagshälsningar. Helgen avslutades i stallet, en trevlig ridtur med fina W som bara vill vara till lags, massor av framåtanda och lyhörd på samma gång. Mysigast var det nog efter avslutat ridpass när jag hoppade av och hon vänder på huvudet, stoppar mulen under min arm och blundar. Sa hon också "grattis"? Ja, jag tror det, eller så tackade hon för ridturen. Det var väldigt mysigt i alla fall att stå där och gosa en stund.


Min kvällstjänst i stallet så jag fixade i ordning det som skulle göras. Bytte hage för de hästar som skulle byta hage, hö till utehästarna, in med dem som skulle in och täcke på dem som skulle ha det. Häpnades igen över stallet största, tillika yngsta häst (3 år), han är inte stor - han är gigantisk! Det var nästan lite besvärligt att få upp täcket på honom. Tur att han är lika snäll som han är stor.


Nu är det ny arbetsvecka och jag är så snuvig men ändå pigg... som en mört! Det har börjat bra här på andra halvan *ler*


9 september

Jag har blivit moster till en liten flicka! Jag är såå glad och längtar tills jag kan åka och hälsa på underverket.

Det var allt för idag.

*Stort leeende*

8 september

Så fick då hårtussarna flyga... Ett spontant infall fick jag när jag gjorde några korta ärenden på stan på lunchen. Tittade in hos en frisörsalong "Hej, har ni nån ledig tid i eftermiddag efter 4?". Det hade de så nu är det väck med svintotopparna och håret är bra mycket kortare men ändå tillräckligt för att dra ihop det i en hästsvans om det behövs. Utslätat och fint är det ikväll så som det bara blir när jag varit på salong; lite krokar, i bästa fall vågor eller lockar, brukar det alltid vara. Nu kan jag inte låta bli att ta på håret, det är mjukt och ... tja...kortare. Men jag är nöjd, jättenöjd. Tror inte bonusdottern kommer jubla när hon ser mig däremot, hon tycker jag ska ha jättelångt hår, även om det ser ut som svinto!
 Haircut 
Har varit på promenad med hästen ikväll, lite betandes i vägkanten och tittandes på kalkonerna på granngården och andra hästar på de andra gårdarna. Mycket att titta på så det blev bara en tugga här och där, sedan ville hon vandra vidare. Skönt att hon är lätt att vandra med i grimma, ja faktiskt, när hon tyckte kalkonerna var lite läskiga så försökte hon gömma sig bakom mig; "om inte jag ser dem så ser de inte mig" verkade hon tänka. Jag fick hålla masken, för jag tyckte ju faktiskt också att kalkonerna var läskiga. Den dag jag har min gård kan ni lita på att jag inte kommer ha mer fjäderfä än möjligtvis gråsparvar och ladusvala, typ. 

 Turkey Wave 






7 september

Ännu en trevlig tur till häst idag då det dessutom för tredje helgen i rad plötsligt slår om och bjuds på strålande solsken. Idag trampade W runt lite mindre än tidigare i veckan, efter ridturen stod hon bara lugnt stilla och väntade på att få gå ut, så nog börjar hon känna sig hemma igen.

Lite småstel i musklerna till en början både hos mig och hästen men efter uppvärmning kändes hon fin. Vi hade sällskap på ridturen av stallets minsta häst (gotlandsruss) och när han travade kort samlad trav då försökte W göra samma sak, fast det blev ju att hon mer eller mindre travade på stället :-), nästan piaff idag alltså...och hon som inte egentligen kan någon dressyr! Fast å andra sidan vet alla som rider nordisar, i synnerhet kallblodstravare, att de är riktigt duktiga på att samla sig och trampa. En del har till och med jämfört dem med spanska andalucier (pura raza espanola numera), och ja - jag kan se likheten. När jag tänker efter - har jag inte läst att den nordiska ridhästen under tidiga krigen "lättades upp" medhjälp av iberiska hästar (dvs. spanska/portugisiska hästar)? Kanske en förklaring, men vad vet jag?

W är som vanligt en glad och lyhörd häst att fara ut med, lika glad på bortvägen som hemvägen. Som vanligt är jag lycklig över att få spendera tid med denna härliga häst, oavsett om det är i sadeln eller på marken. 

 Bounce 






Tre dagar på färd

Jag har varit på resande fot i dagarna tre och förstås passat på att fota lite här och där.

Denna vackra stenbro hittade jag av en slump då jag missade en avfart mot Kiruna och helt enkelt körde in för att vända och där låg den. Jag är väldigt förtjust i vackra stenbroar av detta slag.



Norr om Kiruna gick vi längs banan och tittade dels på nyrenoverade trummor, dels på kommande renoveringar  - just denna är uppfräschad.



Lite turistbilder blev det också; det är så vackert nu när hösten börjar nalkas och jag önskade verkligen att jag kunnat stanna kvar och fjällvandrat några dagar - det regniga ruggiga vädret till trots.

 

Hemkommen från Kiruna igår och det var långt att köra, det blev dryga 100 mil fram och åter (fast då körde vi via Jokkmokk och Boden på hemvägen).

Idag har jag varit i Lycksele över dagen och tittat på upprustning av en vacker fackverksbro.



Fackverksdetaljer, vackert?



Lite vimmelkantig blev jag av att gå fram och åter på dessa träslipers och med doften av målarfärg...



En söt liten holme mitt i Ume älva blev också fotad.



Nu är det fredag!

2 september

Första ridturen på egen hand från nya stallet...det tyckte W var lite läskigt. Mest läskigt var det att vara själv i stallet när extra-matte ska göra henne i ordning för ridturen. Lite framåt, lite bakåt, lite åt sidan, åsså åt andra sidan, gnägga lite oroligt medan extra-matte bara skrattar lite lätt och låter henne trampa på, hon trampar ju inte på mig. Uppsittningen gick fint, och med viss tvekan traskade hon iväg på turen, men denna tvekan var inte länge.

Så snart hon kom en bit från stallet och hästkompisen så var det hela plötsligt väldigt spännande och intressant. Raska kliv ut mot äventyret och se vad de nya omgivningarna har att erbjuda. Vi mötte två travhästar som tränade, inga problem, älgjägare (tillika stallägare) på pass, bjäbbig liten vovve i sommarstugeområdet dit vi red, och dessutom hanns det med att svara på två mobilsamtal, W var som vanligt cool men nyfiken.

Jag kollade in ridvägen på nätet innan jag for till stallet och tyckte att vägen såg lagom lång ut, ca 6 km fram och tillbaka, och sedan känns det bättre att rida på en riktigt väg (grusväg förstås) nu när det är älgjaktsäsong. Lite tempo blev det , hästen vill ju springa fast hennes kondis inte är den bästa  så det blev inte så långa springturer- kondisen ska det ju bli rätsida på för oss bägge *ler*.

Som vanligt när det är möten eller folk "i spåret" saktar hon självmant av och idag nästan tillbaka till stallet när vi skulle passera ett par som promenerade, så saktade hon av till sin allra långsammaste trav, så supersamlad nästan passage, fastän tygeln hängde. Sådana gånger skulle jag vilja kunna stå vid sidan och se henne för dem jag red förbi såg nästan hänförda ut. "Sån fin häst" tyckte jag mig höra när jag ridit förbi, och jag pös av stolthet. Det var ännu roligare med denna samlade trav som kom spontant från hästen (alltså märk; tygeln hängde!) och inte ens när hon var förbi dessa vandrande människor, brydde hon sig om att vare sig öka traven eller att avbryta till skritt, tills dess jag bad henne skritta den sista biten hem.

Vad kan jag säga - ännu en underbar ritt tillsammans med denna fantastiska nordisk ridhäst.

1 september

3,6 grader på morgonen ... redan!? Det var fingervantar på, flecetröja under jackan och, nåja, keps på huvudet (snygg keps inköpt på Santorini). Undrar just hur kallt det kommer att vara när jag är i Kiruna i veckan. Jag får nog se till att leta reda på långkalsongerna.... *suck* Redan!?

RSS 2.0