Söndag 30 nov

Jaha, är snön på väg bort nu eller? Har varit ute på ridtur med foderhästen och det är verkligen blött, snöblandat regn, men å andra sidan var det definitivt inte halt för W den här dagen. Detta upptäckte hon själv snart och ville då springa, springa och springa...fort och långt. Hittade en oplogad väg upp för en backe så där fick hon springa av sig så hon kunde med att lyssna på mig sedan, lyssna lite bättre i alla fall. En hästkompis var med och hon gjorde vad hon kunde för att locka med honom att tävla, men han förstod nog inte det utan hamnade ständigt på efterkälken. Skön tur trots vädret men andra ord ;-)

Alla våra hästar mår fint men det har nu visat sig att grannstallet drabbats av kvarka så vi får inte rida och åt det hållet, vilket är den vanligaste vägen att fara ut. Det finns alternativ som väl är. Tills vidare får vi i stallet hålla noga koll på våra hästar, ta tempen och se till att inte besöka andra stall/hästar utan att noga tvättat oss och kläderna.

Nu ska jag sätta upp lite fin belysning :-)

Ha en trevlig söndagkväll!

Torsdag 27 nov

Det går lite tid mellan inläggen men det är som det är...lusten ska infinna sig att skriva och det har funnits annat som blivit prioriterat. Jag var lite magsjuk i början på veckan och hade då inte lust att göra något alls mer än att tycka synd om mig själv! Det får man väl ibland? Fast man egentligen har det rätt så bra.

Vintern har kommit på "riktigt", bra med snö och härligt vintervitt överallt (utom möjligen i träden...). Tog Wilmagumman på promenad idag för hon har innan snön kom hunnit slipa ner sina broddar fram till intet och halkar en del, men en promenad tänkte jag ska väl gå för då slipper hon i alla fall halka runt med bärlast på ryggen. Men se innan vi hann ut så började ännu mer snö falla, denna gång blötsnö så det var inte alls särskilt halt för henne. Hon verkade glad för promenaden i snön i alla fall, lufsade på där snett bakom mig på lagom avstånd. Lite variation är alltid kul, så emellanåt stannade jag och backade; W gör samma sak. Lite volter och vändningar fick det bli, och faktiskt lite sidvärtsrörelser där jag trampade runt och W härmades ;-). Vi hade rätt så kul där i snön...

Vi har varit lite oroliga i stallet de senaste dagarna då det larmades om att grannstallet ev drabbats av kvarka. De hästarna går i direkt anslutande hagar till en del av våra hästar så det är isolering från övriga stall som gäller tills vi vet säkert. Besked skulle visst komma imorgon. Vi har tempat våra hästar och hittills ser de ut att vara friska och krya, hoppas de fortsätter så och att det bara var falsk alarm från grannstallet.

Nu ska jag krypa till kojs för att orka kliva upp kl 04.45 imorgon för bussresa till Luleå och möten. Snart helg!

Lördag 22 nov

Tidig start i stallet men morgongivn på schemat. Eftersom jag ändå skulle till stallet på morgonen så fick W lite (väldigt lite) frukosthö att tugga på inne innan vi gav oss ut i snölandskapet. Med tanke på att snön låtit vänta på sig och backen har varit så hårt så har W närpå slipat ner sina broddar fram och det var lite halt här och där. Red under E4:an och en bit norrut längs med den, på en grovgrusväg där hon fick bättre fäste och sedan in i skogen på småvägar där gräset i mitten också gav bättre fäste än slätmarken bredvid. Vi fick till fina galoppfattningar från skritt och sedan med en pigg häst blev det allt rätt bra tempo, pigg men inte olydig. På vägen tillbaka omvandlades lite svettig häst till isfrostig, nästan lite skimmel...fast hon är märkbrun. Innan undergången vid E4:an hoppade jag av och gick bredvid sista biten hem, W slapp balansera min vikt när hon halkar och jag kunde värma mina smått frusna tår. Temperaturmätaren på hemvägen visade -13 grader... Skönt att börja dagen i stallet ;-)

Jag var ute med W även igår eftermiddag (flex är bra att ha)  fast då slirandes på en finare grusvägen och in på en åkerlängda (mindre halkigt) för lite mjukgörande övningar , halvhalter, volter, liten volt tillbaka (mot framdelsvändning) och skänkelvikning. W var mycket uppmärksam och jag behövde inte anstänga mig alls. På hemvägen ville hon helst springa fort men med tanke på att det var rätt halt på vägen så fick det bli rask skritt och ja, W hon kan skritta fort, långa kliv med rejält övertramp och tempo, utan att falla över i trav - så länge tyglarna hänger långa.

Kommer ni ihåg?

Fick det här i mailboxen, och ja, jag känner igen mig i både då och nu...

80-talet, visst är det ofattbart att:

Vi på fullt allvar trodde att George Michael var hetero
(Jag var nog till och med lite förälskad, fast bara i hemlighet förstås)

Vi köade utanför telefonautomater varje gång vi ville ringa hem (Minns inte när jag använde teleautomat sist, men det var länge sedan. Då var jag ändå sen med att skaffa mobil jämfört med andra. Saknar ibland tiden när man inte var nåbar hela tiden; stänger av/glömmer kvar mobilen hemma ibland för att slippa samtal...fast springer förstås och kollar den så snart jag kommer hem.)

Hockeyfrillan fanns på var mans huvud - gärna i kombination med en synth-tofs (och vi tyckte det var snyggt - då)

Seglarskon betraktades som 'klassisk' och 'tidlös' (Jag har aldrig haft seglarskor, faktiskt!)

En krusig permanent ansågs vara en trendig frisyr - både på tjejer och killar (jodå, bonusdottern skrattade högt när hon såg en bild på mig från min "Madonna"-period, en tid somnu förvånar mig för jag var ju inte något  stort Madonna-fan)

Dirty Dancing stjärnan Patrick Swayze betraktades som supersexig (Gillar filmen fortfarande men tyckte inte att han var särskilt sexig.)

Ett Lycra-plagg vid namn 'Body' (som knäpptes i skrevet med en konstruktion som var fullkomligt ohanterlig, särskilt i kombination med alkohol) hade en naturlig plats i tjejernas garderober. (Jodå, hade en svart body men var nog för ung för att dricka alkohol då, bodyn var var svårt nog ändå)

Axelvaddar, ju större desto bättre, gav oss en naturlig siluett (Hade en fin dyr kavaj med rejäla axelvaddar, jag behöll kavajen länge i hopp om att modet skulle återkomma men icke. Inte för att jag gillade stora axelvaddar, jag gillade kavajen)

Mascaran inte skulle vara svart utan ha samma färg som ögonen - blå, grön eller brun (Var inte mycket för mascara då men minns att många hade den blå...)

En bit kassler med ananasskiva betraktades som exotisk och att alla maträtter som innehöll ananas hette någonting med Hawaii (Gillar fortfarande inte ananas... utom glassen Ananas Split)

Den lyxigaste förrätten var räkcocktail och den flottaste efterrätten glace au four (Minns mammas försök till glace au four - den var tyvärr ingen hit, blev inga fler försök)

Vi fick inte hoppa på golvet när vi lyssnade på musik - då blev det hack i skivan (Jag hoppade för fullt; dansade à la Fame, och det fanns massor av hack i mina skivor)

Det fanns en särskild möbel att förvara skivspelaren på, den kallades stereobänken. (Hade kvar min länge, länge; LP-skivorna finns nere i förrådet och där står också en gammal skivspelare; någongång ska vi ha en nostalgikväll)

Vi gick med i bokklubbar, skivklubbar och samlade på receptkort som vi förvarade i speciella boxar. (Visst var det kul!)

Det gick rykten om att Michael och Janet Jackson var samma person. (Nähä?)

Det vita mirakelmedlet Tippex var det enda sättet att åtgärda stavfel. (Idag finns ju Pripp...inte så långt borta)

Vi trodde att vi skulle få HIV vid blotta anblicken av Jacob Dahlin och Sighsten Herrgård. (nä gjorde jag inte alls, var bättre informerad än så)

Tights och storskjorta var en naturlig kombination (och skönt, gillar fortfarande denna kombination)

Våra finaste tavlor förställde kyssande par i solnedgång, gråtande clowner och galopperande enhörningar. (Jo hade min fina plansch med en vacker enhörning och med den minnesvärda texten " Don't walk in front of me, i might not follow. Don't walk behind med, i might not lead. Just walk beside me and be my friend." De orden hoppas jag ha med mig resten av livet.

Vi gick och tränade med stringtrosor utanpå gympadräkten. (Nä, aldrig)

'Jag skriver en check' var en vanlig replik i shoppingsammanhang (Igen, var för ung, hade möjligen lite fickpengar)

Snabbmat var detsamma som 'en grillad med mos' (Gott med en grillad med mos - åt det i veckan när jag fick stanna i Luleå)


Och nu; år 2008, du vet att du lever år 2008 när :

1. Du av misstag knappar in en pin-kod på mikrovågsugnen
(Sån tur att vi har ratt-knapp)

2. Du inte har lagt patiens med verkliga kort på flera år (Faktiskt gjorde jag det förra vintern)

3. Du har 15 telefonnummer till en familj på 3 personer (Hmm...)

4. Du skickar e-post till dem som sitter bredvid dig (Jo,roliga grejjer, annars hojtar jag!)

5. Ursäkten för att du har tappat kontakten med gamla vänner är att du inte har deras e - postadresser (blir ju så...)

6. Du har jobbat vid samma skrivbord i 4 år men för tre olika företag (Nä, samma företag med  har haft 4 olika rum, och skrivbord, och lika många chefer.)

7. Din chef klarar inte av att göra ditt jobb (...)

8. Din lunch består av rå fisk som du äter med pinnar (När jag är i Luleå, gärna sushi!!)

10. Du ringer familjen för att höra om de är hemma medan du kör in i garaget (nä)

11. All reklam på TV har en internetadress under (har jag inte ens tänkt på)

12. Du får panik för att du lämnat huset utan mobilen (som du inte hade de
första 20-40 åren av ditt liv) och måste åka tillbaka för att hämta den
(se ovan, jag "glömmer" den ibland)

13. Det första du gör när du kliver upp på morgonen är att gå ' online ' innan du hämtar kaffet i espressomaskinen (Nä, gör jag inte ofta, dessutom dricker jag aldrig expresso, skulle väl vara vaken en vecka om jag gjorde det)

14. Du lägger huvudet på sidan för att le  :-) (Kanske lite)

15. Du läser detta och nickar och ler (Mmm)

16. Ändå värre; du vet precis vem du ska skicka detta mail vidare till (Jo både skicka på mail och lägga på bloggen...)

17. Du är för upptagen för att lägga märke till att nr 9 saknas i denna lista (Va?!)


18. Du scrollade upp för att kolla att den faktiskt inte var där (Jodå)

19. Och nu sitter du och ler åt dig själv (Det är aldrig fel att bli lite glad)


Tisdag 11 nov

Månskensritt blev det ikväll, en underbar sådan. Pannlampan var överflödig och kunde släckas. Månen var stor och grann där i skyn, lyste upp kvällen som en lampa. Temperaturen pekar neråt med förvånandem hastighet; vattenpölarna frös till is och tjälen kom åter till marken. Jag och W tillsammans med ett annat ekipage joggade i fin energisk men samlad och lugn trav, när vi kände att hästarna ville börja tävla fick det bli raskt skritt istället. W är lite lustig, på långa tyglar så lufsar hon för det mesta på, raska kliv visserligen. Kortar jag tyglarna blir det genast helt annan energi. Jag red mestadels på halvlånga tyglar så det blev en energisk, och förhoppningsvis lite muskelbyggande, promenad. Den där halvtimmen vi tänkt oss blev mer än en timme ;-) Så kan det gå när man har trevligt.

Nu blir det ingen ridning eller stall de närmaste dagarna för jag måste bo i Luleå pga. jobbet. Tråååkigt!

Söndag 9 nov

Igår såg vi senaste James Bond filmen på bio och faktiskt tyckte jag det var bra: Betyg 3 av 5 kanske, sambon gav den en 4:a. Lite kul för mig att gå två gånger på bio på en vecka när det var säkerligen ett år sedan jag gick sist...

En härlig sväng med hästen blev det idag i det grådimmiga vädret. Kylan har dragit sin kos och det är till och med gegga igen istället för den där hårda tjälmarken som det varit den senaste tiden. Hästen kändes fin, pigg men inte het, lyhörd och glad, en ren fröjd att rida :-)

Imorgon möte på Arlanda...

Fredag 7 nov

Det blev en liten ridtur igår i mörket fast jag egentligen inte tänkt rida alls, hade inte ens ridbyxorna på. Men när jag klev ur bilen möttes jag av en gnäggning och en häst som mötte upp vid grinden. En stallkompis var på väg ut och ville gärna ha sällskap så jag lät mig övertalas (det var nog inte särskilt svårt) och det blev som sagt en trevlig kort tur i mörkret. Tack och lov för pannlampa och för en häst som vet vart stigen går i skogen.

Efter en tuff arbetsvecka känner jag mig lite sliten och bestämde mig redan igår att ge upp tidigt och ta en ridtur i dagsljus. Jaja, jag har fått ta med mig lite jobb hem i helgen för att få det att gå ihop, men vad gör det när jag fick en fin ridtur på eftermiddagen. W mötte glatt upp vid grinden, hon var lite småbusig i stallgången när jag lät henne stå lös, jodå hon stannar i stallgången men pillar på allting som går att pilla på - busmaja! Ridturen gick bortåt Skataudden och in på en av längderna där som vi kan träna lite på nu i höst och vinter; hon var pigg och duktig på runda fina volter, halvhalter och skänkelvikning. Vi fortsatte öva på bakdelsvändning och jodå, det tar sig; hon vänder mer på bakdelen än framdelen i alla fall. Lite härliga galopper fick det bli på grusvägen och sedan tillbaka till stallet för att pilla bort lite informationslappar som de andra satt upp på boxväggarna.

Ikväll blir det tv-mys i soffan och imorgon blir det andra bion för denna veckan, "Bond"


Stolpe ut

Så var det ungefär för mig igår efter en låång dag med kvalitetsrevison i Boden. Trevligt möte dock vilket underlättade det hela något. Men under eftermiddagen kom huvudvärken i alla fall krypande och sedan var det lång färd hem i mörkret. Jag fick skärpa till mig och koncentrera på körningen trots huvudvärken som inte precis mildrades i alla mötandes bilars strålkastare... Nja, inte ville jag att de skulle släcka sina ljus, men kanske att jag haft solglasögon (fast hur var det då med säkerheten). Jag tog det säkra framför det osäkra, hängde på lagom avstånd bakom en långtradare med rejäl röd belysning bakpå - inte så fort hemkommen, men väl hemkommen ;-)

En snabb sväng till stallet för de mest nödvändiga grejjerna (mocka, lägga fram mat, fylla på vatten och klappa om hästen), blev glad över den oväntade uppmärksamheten från stallets skyggaste katt som plötsligt vill kela, och det hela tiden. Han/hon gick runt fötterna på mig hela tiden och lät som en mindre spinnande maskin, jag fick t o m klappa henne/honom. Det är en fin katt - långhårig, silvergrå med ett brunt öga och ett grönt öga, och nu pratig och kelen. Fick höra av stallkompis att katten nu tydligen accepterat oss "nya" stallmänniskor som sina människor så fler än jag har fått uppmärksamheten. Men med viss reservation, hastiga rörelser och han/hon tar till flykten.

Nå tillbaka till gårdagen. Väl hemma hamnade jag i tv-soffan och jag lämnade den inte förrän jag blev väckt av sambon några timmar senare. Då bara för flytt in till sängen... Så det kan vara.

Idag är jag piggare, huvudvärken är borta och jag har jobbat flitigt med att få ihop revisionsrapporten (har just skickat den för påseende av kollegor). Efter jobbet ska jag unna mig en stund på stan, köpa present till sambon som fyller år till helgen, träffa en väninna och äntligen gå och se "Mamma Mia" på bio. Kan behöva lite underhållning med sol och värme i denna mörka månad.

Längtar numera efter snön!!

Solskenslördag

Igår var det halvdag på jobbet så jag passade förstås på att rida på tur med W på eftermiddagen. Backen är stenhård så det fick bli ganska lugnt tempo och även om hon hade framåtanda så lyssnade hon fint denna gång. Vi fick till en jättefin kort samlad trav à la akademiskt med hängande tygel. Det är så härligt när vi hittar samförståndet, hon håller tempot och jag hänger bara med, tar jag sedan lätt i tygeln (eller egentligen rullar bak höften) så går hon ner i skritt. På några ställen fanns det gräs mitt på vägen (=lite mjukare) så där fick det bli lugn galopp, mellantempo, och även det skötte hon fint.

Skrattade åt hennes hagkompis när vi kom tillbaka - D, som är låg i rang - hade fått lunchhö två högar. När vi kom gnäggade hon först sedan "jagade" hon med sänkt huvud och örona bakåt bort en osynlig häst (W?) från den andra höhögen..."se jag kan äta från vilken hög jag vill" verkade hon säga :-). Det blev ytterligare två högar med hö när W fick komma tillbaka till hagen.

Idag var som rubriken säger, en riktig solskensdag. Liten familjedag i stallet för vår del då sambon och bonusdotter följde med. Sambon red själv på W medan bonusdottern fick rida på D (islandshäst) som jag ledde. (För D är utan tvekan stallets piggaste häst och utan grimskaft hade hon säkerligen sprungit iväg med dottern på...och det ville jag ju inte). Vi promenerade en längre runda och sedan red sambon iväg en egen liten runda på W. Alla skötte sig ypperligt och jag är stolt på alla håll och kanter.

Vinterbalarna har kommit och flyttades in i hagarna så W och D var två lyckliga hästar med stor bale att dela på i hagen. Bättre för hästarna som kan gå och småäta hela dagen och då fryser mindre och bättre för oss (ägare/fodervärdar) som slipper åka dit på dan för att ge lunch.

RSS 2.0