Caritas ord & bild

Lång tids uppehåll har det blivit här på bloggen. Inte för att jag inte skulle kunnat ta mig tid men det har varit så mycket annat som tagit min energi och uppmärksamhet i anspråk denna semestermånad. Andra veckan på semestern gick svärfar bort efter några månaders sjukdom. Med sorgen i bagaget planerades begravningen innan jag och sambon åkte en snabb tur söderut för att hälsa på mamma, samt träffa lite av mina vänner på västkusten och slutligen resterande familjen under en mycket trevlig men svettig helg norr om Varberg på fina Espevikgården.

Resan blev trevlig men intensiv då vi kände att det är bra att få vara hemma ett par dagar innan begravningen. I fredags var det en vacker begravning och trots tårarna så känns det som vi alla kunde slappna av. Lite suckar jag, nu kan vi slappna av och nu ska man börja jobba... det är väl bara att bita ihop.

Hästen har jag fått överlåta till andra att titta till i sommarhagen, men vi åkte faktiskt förbi på fredagskvällen och jag blev lite varm och hjärtat när W glatt står och skrapar med en frambenet på andra sidan stängslet när jag kom gående, hon gör så när hon är glad (inte en alldeles bra vana - i stallet har hon, tillsammans med en annan hästkompis, skrapat upp gummimattan i mittgången), tur att hon växlar ben hon skrapar med i a f så hon inte sliter snett, eller? Senare i eftermiddag är det dags för en ridtur på rundlagd nordis, det ska bli kul för det har inte blivit någon ritt sedan turen på islandshästkompisen. Gissar att jag får betala med träningsvärk, men det är det i så fall värt.

Kl 22.00

Ridturen var fantastisk på pigg om än rund häst. Vi hittade en ny fin ridrunda med finfin gräsväg, typ gammal traktorväg och sedan sandväg. W visade igen att hon tycker om att sträcka ut i ökad trav med stöd av bettet och inte har jag något emot det. Emellan trav och galopp blev det långa skritt-pauser för så där värst mycket kondis har hon ju inte efter att gått i sommarhagen mest hela tiden. Vi hann också med en sväng till det nya stallet där hon ska bo från och med i höst, där vi då har tillgång till just de ovan nämnda fina ridvägar. Stallet var/är relativit nybyggt, har varit travstall nyligen men travtränaren har nu gått i pension och hyr ut samtliga boxar. Det som saknas är ridbana men å andra sidan är det inte särskilt långt till Skellefteå ridklubb så kanske kan man, om behov finns, låna utebanan där ibland. Det blir nog bra det här!