Två dagars inlägg på den tredje dagen

Vilken dag jag hade igår! Full fart hela tiden men faktiskt inte alls otrevligt för jag tycktes ha ovanligt mycket energi.

For tidigt norrut med tjänste/hyrbil för att hälsa på ute i fält hos en entreprenör. Hade varit lite småorolig för denna körning eftersom det varit snöbusväder häröver dagarna innan. Men inte igår, stålande solsken, fina vägar och ganska lite trafik jämfört hur det brukar vara. Hämtade upp en kollega på halva vägen så jag fick lite sällskap i bilen. Efter mötet ute i "ingenstans", dvs skogen mellan Kalix - Haparanda, passade det bra att stanna vid en nyöppnad vägkrog och jösses vad mat man fick, och gott! Efter lunchen började man känna i ögonen att man kanske skulle letat fram solglasögonen för solsken, gnistande snö och smältvatten på vägen var lite bländande. Nu hade jag inga solglasögon så det var bara att kisa... Lämnade av kollegan, hann in en runda på Luleåkontoret innan jag rattade hemåt. På hemvägen åkte jag genom inte mindre än två små snöbusväder av mildare slag, mycket lokala snöfall må jag säga för på ömsesidor om dessa snöfall var det solsken *ler*.

Hade tidigare pratat med en väninna om att åka och handla på skärtorsdagen men så tänkte jag att "det kommer nog vara en himla massa folk och handla då så om vi är smarta åker vi och handlar ikväll". Ringde väninnan som glatt hängde på och åkte till stormarknaden. Jag var inte så smart, eller också var det många andra som var lika smarta, för det var MYCKET folk och handlade så det tog längre tid än väntat. Å andra sidan är påskmaten inhandlad...

Snabbt vidare denna dag, lämnade av väninnan och åkte raskt hem för att lämna av inköpta varor, byta klädsel och iväg till stallet. Hästarna var på väg in men som väl här har jag en snäll foderhäst som inte hade något emot att äta sitt hö lite ihopträngd i en kanten av boxen medan jag mockade rent (det är en renlig häst för hon skiter bara i ett hörn, resten av boxen håller hon ren...enkelt att mocka med andra ord). Efter påfyllande av nytt vatten och snabb avkänning av benen (hästens ben) så tog hon sig tid att gosa lite mitt i kvällsmaten också.

Efter goset i boxen for jag hem för att umgås lite med sambon som bara sett mig svischa förbi där hemma de senaste dagarna. Inte att han klagat för det men man får ju faktiskt försöka pyssla om varandra ibland också.

Jag försökte göra ett inlägg i tisdags men se jag kom inte in på bloggen så det tänkta inlägget kommer här:

Trots lång dag med buss till och från Luleå, och lite tråkväder, så åkte jag till stallet med inställningen att ta en kortare ridtur. Möttes av en glad häst som ståendes längst bort i hagen, spetsade öron och tittade till så som; "Är det min människa? Är det? Jooo, det är det!" Också kom hon farandes i full galopp! Nog för att hon brukar möta upp vid grinden men i full galopp, nä så bråttom behöver hon inte ha för hagen är inte så stor. Ivrig vart hon i alla fall och kunde knappt hålla sig medan jag öppnade grinden...och istället för att som vanligt gå lugnt bredvid mig in till stallet så trippade hon bredvid mig (inte på något sätt bråkig utan hon höll sig bredvid mig där jag gick). Varför denna överskotts energi? Jo, enkelt - hon är brunstig och brukar då förvandlas till glad nippertippa, hon trippar fram, tittar på allt och om hon inte varit riden på några dagar kan hon någongång bli lite bakrädd. Nu var hon ju med mig på långritt i söndags så det sistnämnda märktes inte. Red en stund på banan men där var lite halt så efter en slir i en kurva under traven så var hon nöjd med skrittarbeten, och det skedde på helt hängande tygel. Allt var enkelt (även om vi "måste" stanna och titta lite extra noga på saker och ting som i vanliga fall inte är alls intressanta...) och den som tycker man måste hålla hårt i tygel för att få hästen att gå i form (och "på tygel") skulle sett oss denna kväll för här var en smidigt mjuk och följsam nordis som med lätthet klarar alla vändningar, sidvärtsrörelser, ryggningar och annat hennes ena människa hittar på. Jag blir så glad av att umgås med denna underbara häst! Trots hennes 15 år är hon ibland som en unghäst; hon brukar härma fölungen i hagen bredvid när denne får sina "vansinnesryck", dvs. full fart med mäkta krumbuktande med benen i vädret - tänk er samma sak fast en visserligen rätt så smäcker nordis :-) Det år svårt att inte le när hästen sprular av livsglädje. Hon kan vara stöddig i hagen, mot andra hästar (hög i rang) men aldrig stöddig mot en människa, eller när man rider ut tillsammans med annan häst/ryttare. Hon gillar att springa fort, ibland lite fortare än ryttaren vill, men hon bockar inte, sparkar inte bakut eller är istadig på annat sätt. Nog för att hon gärna vill ha godis (är tyvärr bortskämd med godis från hand...) men hon gillar att gosa också om man nu skulle ha slut på godis. "Min" go'häst :-)


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0