Caritas ord & bild

Äntligen sommar? Ja, det verkar så sedan ett par dagar tillbaka. Idag hade jag glädjen i att kunna vara ute i solen i tjänsten, vilket aldrig är fel. Lite traskandes i spår och hälsa på de som jobbar i fält för att tågen ska kunna köra på våra banor. Det är sådana här dagar jag gillar mitt jobb.

Som vanligt har det varit fullt upp, både i tjänsten och vid sidan av. Uppladdningen, eller kanske nedladdning, inför en veckas sol och bad i Grekland. Det ska bli såå skönt...och jag ska bara lära mig att se fram emot den här veckan och inte tänka på hur mycket jag kommer att ha att göra när jag kommer hem igen.

Det trista är att jag inte kan vara i stallet på nästan två veckor, för när jag kommer hem (söndag) så far jag dagen efter iväg i tjänsten några dagar. Det blir ett stallbesök på söndagskvällen... Jag får ha i minnet vår stund tillsammans igår, lite dressyrövningar "à la leka" på ridbanan. Med mjuk hand, låga krav men en fin häst som bara bjuder till och vill leka och dansa med mig. Hon kan inte så mycket än för jag föredrar att skynda långsamt, men hon verkar tycka det är kul och hon är duktigt koncentrerad. Kelsjuk efter ridturen, och förstås en bra stund betandes lite gröngräs innan åter till torra hagen och kvällsmaten. Jag har en stund i stallet även imorgonkväll och då tror jag det får bli en skritta barbacka-runda inkl gröngräsbete.

Sedan reser jag och älsklingen mot Grekland på fredag...aaahhh!