Boende på Santorini
Jag har fått en fråga om vilket hotell vi bodde på i Santorini och vi bodde på Kastelli Resort i Kalmari, utom den sista när vi fick bo på Notes Therme & Spa i byn Vlychada. Bägge hotellen var jättefina, bägge hade ypperlig service och frukostbufféerna smakade gott. Enda nackdelen på Kastelli Resort var att sängarna var väl hårda att sova i och om man kunde hitta en nackdel med Notes var det nog att det låg avsides, lugnt och skönt visserligen men få restauranger att välja på .
Om jag kommer åka till Santorini igen så kommer jag nog vilja bo i Fira vid Calderan för utsiktens skull, kanske här, och för att Fira är en sådan underbar stad med dess smågränder. Kollektivtrafiken på ön är förstaklassig och det är inte långt åt något håll. Föredrar att ha nära till havsbad så är nog Kalmari att föredra för boendet.
Rapport från Santorini
Så kommer här den utlovade reserapporten inkl ett urval av foton tagna av mig eller sambon.
Vi visste att vi bokat fint boende, men ändå överträffade boendet våra förväntningar. Vår balkong syns till vänster på bilden, i nederkant syns "vår" svalkande bubbelpool och vi hade som synes inte långt till solstolarna. Nedför trappen finns hotellets stora pool. Dock sängarna och kuddarna var oväntat hårda...
Några minuters promenad till den flera km långa stranden där man kunde hyra strandset à 6 euro. Bredvid fanns nästan lika långa strandpromenaden (tja stranden fortsatte faktiskt längre norrut) med dess mängder av restaurangutbud. Trist var nog att restaurangerna var alla snarlika, samma menyer, turistanpassad till förbannelse och snålt på tallriken. Jag åt visserligen en jättegod fisk (sea basse) ena dagen, men fick just bara fisken utan några tillbehör förutom två stackarns småmorötter. En besvikelse eftersom jag älskar grekisk mat.
Inför båtutflykt fick man åka denna hisnande serpentinväg. "Om ni är höjdrädda, gör som chauffören - blunda!" sa den käcka guiden. *haha*
Nedan syns hamnen och serpentinvägen á la Zorro i fjärran från vår vandring på vulkanön.
Båtutflykt på Calderan bjöd på fina vyer och fantastiska formationer:
Mera formationer där spåren av tiden och vulkanutbrotten i området ristats i sten.
Staden Fira hänger på klippkanten
Transportsystemet från Fira hamn är omtvistad när linbanan byggdes, linbanan får idag betala arvode till den tradionella taxiverksamheten för "utebliven inkomst". Se taxistationen nedan.
Fira från land bjuder på en fantastik utsikt. Här syns en hotellpool med utsikt som heter duga.
Ön som skådas är vulkanön (se mer nedan)
Mysigaste uteplatsen jag sett finns i Fira, liten men väldigt mycket "Santorini" i dess färger.
Så här kan man bo om man vill vara ifred:
En halvdag spenderades vandrande på en aktiv vulkan, jodå det rök ur en krater, om det nu var på riktigt, vi var några som tvivlade lite - fast röken luktade förstås svavel så kanske röken var riktig. Jag var otroligt fascinerad av en del medresenärer som bestämt sig för att följa med på vulkanvandring och gjorde så med flip-flop på fötterna, eller i något fall sandaletter..? Måste varit väldigt jobbigt, för att inte tala om omöjligt, att vandra runt slingan på dryga timmen utan att ha bättre skor på fötterna. Tror många fick ge upp och vända tillbaka till båten.
Liv på vulkanön fanns det i form av lite gula blommor här och där mellan lavan.
Den traditionella taxistationen som jag så här i efterhand önskat att jag använt mig av när vi skulle bege oss 150 trappsteg uppåt.
150 långa, ibland upp till 10 m, trappsteg bara för att finna att stora delar av byn var igenbommad. Jag har nog aldrig varit mer genomtrött och svett än efter denna klättring i gassande solsken, ingen som helst skugga.
Men utsikten var i alla fall underbar. En endaste restaurang fanns det uppe i byn, den som hänger här. Vet inte om maten var god eftersom man var så vrålhungrig och törstig att nästan allt hade slunkigt ner. Men här var det i alla fall bara grekisk mat på menyn.
Santorini kallas ofta den svarta ön men, vid "the red beach" var den sannerligen röd:
Vi föll för reklamen och följde med på en "romantisk segeltur i solnedgången, inkl middag". Jodå, solnedgången var fantastisk men resten, tja? Med segeltur hade jag hoppats att segelbåten fått sätta segel och seglat istället för gått för brummande motor. Bättre sittplatser, kanske vid bord till och med hade varit att önska. Nu fick man ta sig ett fat och ställa sig i matkön där man tilldelades sin ranson. Vin ingick inte i priset utan fick köpas för dyra pengar och drickas ur småglas, sittandes på en pinnstol eller i bästa fall en livvästlåda. Vyerna från båten var otroligt vacker, men resten av arrangemanget var det faktiskt inget vidare med. Maten var inte heller den något att hurra över, tyvärr.
Solen och havet
Dagen innan hemfärd fick vi en förfrågan från vårt hotell om vi ville ta emot en present som innebar att vi flyttades utan kostnad till det 5*-iga systerhotellet på öns södra sida, alla arrangemang ordnar hotellet och dessutom bjuds vi på "candlelight dinner" och spa-behandling alldeles gratis. Vi var som stora frågetecken, vaddå ? Vad har vi gjort!? Förstås - de är överbokade och behöver vårt rum en dag tidigt. Ok vi flyttar. Hotellet vi kördes till låg avsides men var det finaste hotell jag någonsin satt fot på. Utsikten från vår terass syns nedan:
Några ljus till middagen blev det inte för det blåste för mycket, middagen vi fick var god men inte heller den 5* i mitt tycke, fastän den var gratis. Vi bjöds på varsin spa-behandling, jag tog ansiktsbehandling och sambon ryggmassage. Min ansiktsbehandling inkluderade en slags skall-massage som var så avslappande. Hade jag inte slappnat av förut så gjorde jag det då. Vi fick också fri tillgång till resten av spa-utrymmena och njöt så väl av bastu, steam-room (ååh vill ha den svischade iväg min förkylning på några minuter) och bubbelpool. Sa jag att spa.et låg inbäddat direkt in i berget, för det gjorde det. På morgonen efter frukost kom vår transport till flygplatsen, bokat och klart av vårt hotell.
Hälsningar från toppen av Santorini (fast jag är ju hemma nu):
Vi visste att vi bokat fint boende, men ändå överträffade boendet våra förväntningar. Vår balkong syns till vänster på bilden, i nederkant syns "vår" svalkande bubbelpool och vi hade som synes inte långt till solstolarna. Nedför trappen finns hotellets stora pool. Dock sängarna och kuddarna var oväntat hårda...
Några minuters promenad till den flera km långa stranden där man kunde hyra strandset à 6 euro. Bredvid fanns nästan lika långa strandpromenaden (tja stranden fortsatte faktiskt längre norrut) med dess mängder av restaurangutbud. Trist var nog att restaurangerna var alla snarlika, samma menyer, turistanpassad till förbannelse och snålt på tallriken. Jag åt visserligen en jättegod fisk (sea basse) ena dagen, men fick just bara fisken utan några tillbehör förutom två stackarns småmorötter. En besvikelse eftersom jag älskar grekisk mat.
Inför båtutflykt fick man åka denna hisnande serpentinväg. "Om ni är höjdrädda, gör som chauffören - blunda!" sa den käcka guiden. *haha*
Nedan syns hamnen och serpentinvägen á la Zorro i fjärran från vår vandring på vulkanön.
Båtutflykt på Calderan bjöd på fina vyer och fantastiska formationer:
Mera formationer där spåren av tiden och vulkanutbrotten i området ristats i sten.
Staden Fira hänger på klippkanten
Transportsystemet från Fira hamn är omtvistad när linbanan byggdes, linbanan får idag betala arvode till den tradionella taxiverksamheten för "utebliven inkomst". Se taxistationen nedan.
Fira från land bjuder på en fantastik utsikt. Här syns en hotellpool med utsikt som heter duga.
Ön som skådas är vulkanön (se mer nedan)
Mysigaste uteplatsen jag sett finns i Fira, liten men väldigt mycket "Santorini" i dess färger.
Så här kan man bo om man vill vara ifred:
En halvdag spenderades vandrande på en aktiv vulkan, jodå det rök ur en krater, om det nu var på riktigt, vi var några som tvivlade lite - fast röken luktade förstås svavel så kanske röken var riktig. Jag var otroligt fascinerad av en del medresenärer som bestämt sig för att följa med på vulkanvandring och gjorde så med flip-flop på fötterna, eller i något fall sandaletter..? Måste varit väldigt jobbigt, för att inte tala om omöjligt, att vandra runt slingan på dryga timmen utan att ha bättre skor på fötterna. Tror många fick ge upp och vända tillbaka till båten.
Liv på vulkanön fanns det i form av lite gula blommor här och där mellan lavan.
Den traditionella taxistationen som jag så här i efterhand önskat att jag använt mig av när vi skulle bege oss 150 trappsteg uppåt.
150 långa, ibland upp till 10 m, trappsteg bara för att finna att stora delar av byn var igenbommad. Jag har nog aldrig varit mer genomtrött och svett än efter denna klättring i gassande solsken, ingen som helst skugga.
Men utsikten var i alla fall underbar. En endaste restaurang fanns det uppe i byn, den som hänger här. Vet inte om maten var god eftersom man var så vrålhungrig och törstig att nästan allt hade slunkigt ner. Men här var det i alla fall bara grekisk mat på menyn.
Santorini kallas ofta den svarta ön men, vid "the red beach" var den sannerligen röd:
Vi föll för reklamen och följde med på en "romantisk segeltur i solnedgången, inkl middag". Jodå, solnedgången var fantastisk men resten, tja? Med segeltur hade jag hoppats att segelbåten fått sätta segel och seglat istället för gått för brummande motor. Bättre sittplatser, kanske vid bord till och med hade varit att önska. Nu fick man ta sig ett fat och ställa sig i matkön där man tilldelades sin ranson. Vin ingick inte i priset utan fick köpas för dyra pengar och drickas ur småglas, sittandes på en pinnstol eller i bästa fall en livvästlåda. Vyerna från båten var otroligt vacker, men resten av arrangemanget var det faktiskt inget vidare med. Maten var inte heller den något att hurra över, tyvärr.
Solen och havet
Dagen innan hemfärd fick vi en förfrågan från vårt hotell om vi ville ta emot en present som innebar att vi flyttades utan kostnad till det 5*-iga systerhotellet på öns södra sida, alla arrangemang ordnar hotellet och dessutom bjuds vi på "candlelight dinner" och spa-behandling alldeles gratis. Vi var som stora frågetecken, vaddå ? Vad har vi gjort!? Förstås - de är överbokade och behöver vårt rum en dag tidigt. Ok vi flyttar. Hotellet vi kördes till låg avsides men var det finaste hotell jag någonsin satt fot på. Utsikten från vår terass syns nedan:
Några ljus till middagen blev det inte för det blåste för mycket, middagen vi fick var god men inte heller den 5* i mitt tycke, fastän den var gratis. Vi bjöds på varsin spa-behandling, jag tog ansiktsbehandling och sambon ryggmassage. Min ansiktsbehandling inkluderade en slags skall-massage som var så avslappande. Hade jag inte slappnat av förut så gjorde jag det då. Vi fick också fri tillgång till resten av spa-utrymmena och njöt så väl av bastu, steam-room (ååh vill ha den svischade iväg min förkylning på några minuter) och bubbelpool. Sa jag att spa.et låg inbäddat direkt in i berget, för det gjorde det. På morgonen efter frukost kom vår transport till flygplatsen, bokat och klart av vårt hotell.
Hälsningar från toppen av Santorini (fast jag är ju hemma nu):
Från Medelhavet till Torne träsk på några dagar - typ
Några dagar tidigare var jag på Santorini och sedan åkte jag till denna vackra plats, sittandes på en lite fjälltopp i Björkliden i norra Sverige blickandes ut över Torne Träsk. Sådana kontraster och bägge utgör lika fantastiskt vackra miljöer.
Två byggmöten hann avverkas på denna plats och lyckliga jag fann plötsligt att jag hade nästan 2,5 timme till godo innan tåget skulle ta mig söder ut igen. Då tar man kameran med sig och traskar en bit upp på fjälls, inte så värst långt för inte hade jag några vandringskänger på mig. Alla som inte besökt denna fantastiska landsände så rekommenderar jag verkligen en tågresa till Björkliden med förslagsvis boende på dess fjällby, några få minuters promenad från järnvägsstationen och grymt god mat. Kortare fjällvandringar kan göras härifrån även för den som är ovan, man behöver inte gå många hundra meter för att ta sig över trädgränsen.
Två byggmöten hann avverkas på denna plats och lyckliga jag fann plötsligt att jag hade nästan 2,5 timme till godo innan tåget skulle ta mig söder ut igen. Då tar man kameran med sig och traskar en bit upp på fjälls, inte så värst långt för inte hade jag några vandringskänger på mig. Alla som inte besökt denna fantastiska landsände så rekommenderar jag verkligen en tågresa till Björkliden med förslagsvis boende på dess fjällby, några få minuters promenad från järnvägsstationen och grymt god mat. Kortare fjällvandringar kan göras härifrån även för den som är ovan, man behöver inte gå många hundra meter för att ta sig över trädgränsen.
Söndagen den 8 juni
Hemma igen...men bara för knappa dygnet för imorgon bitti far jag bort i tjänsten dryga 4 dagar, alltså hemma igen på torsdag. Ikväll vill jag cykla till stallet och kanske rida en sväng.
Santorini var underbart vackert och jag lovar skriva mer om vår vistelse längre fram, tills dess får ni ett smakprov på alla vackra foton vi tagit:
Santorini var underbart vackert och jag lovar skriva mer om vår vistelse längre fram, tills dess får ni ett smakprov på alla vackra foton vi tagit:
