Caritas ord & bild

Snart, snart är det 2009 och egentligen "borde" jag väl summera året men jag har inte orden till det just nu, och inte lusten heller. Det kommer väl...

Idag har jag varit och ridigt men inte på min häst utan den fick en annan ryttarinna pröva på, jag lånade för andra gången i år lilla pigga islänningen Dimma och det var hur kul som helst. Jaja, missförstå mig rätt - jag älskar min nordis foderhäst, men det är också kul att sitta på glada islänningen. Vilka gångarter hon bjöd på vet jag inte riktigt, tyckte en stund att det kändes som galopp fram och trav bak (Vad kan det vara får något, Lina? Grisepass?), tror jag fick lite, lite tölt vid ett tillfälle men svårt att hålla den när hästkompisen uppenbarligen inte töltar. Kan hända det blev lite pass också för det här är en klar femgångare, men jag vet ju inte riktigt hur pass känns när man sitter på. Övriga gångarter (skritt, trav och galopp) känner jag ju igen och lilla raska Dimma har nog världens skönaste galopp, i alla fall bland alla de hästar jag prövat.

Imorgon blir det vilodag för Wilmagumman och på årets första dag ska vi gå vår första kurs i AR (Akademisk ridning) då kursen hålls i ena grannstallet, ska bli sk*tkul rent ut sagt, en morot att ta det riktigt lugnt på Nyårs...

Snart börjar hockeyn...

Gott Nytt År till er alla!!

Armen läker fint fast är ännu inte återställd. Satt hos vänner och tittade på hockey igår (inte behöver vi prata resultat...*grr*) med en isklump som kylde mitt nu ömmande armveck. Jo, jag antar att blodutgjutningen medför att blodet måste ta vägen någonstans och det tycks trivas bra i armvecket..? Armbågen är nu blålila, fast den har jag inte slagit i och har inte ont i, bicepsmuskeln ömmar ännu lite grann men där det är mest värk är i armvecket, efter jag antingen råkat sträcka armen för mycket (kan inte sträcka fullt ut) eller råkat böja armen för mycket (som när man ska dra på sig bilbältet). Då värker det en stund efteråt. Men som sagt, det blir bättre. Förresten har jag upptäckt en liten reva på huden, knappt skönjbar - så nära att en brodd skadat mig alltså...

Skadad arm eller inte, ut och rida vill jag och det gick ju fint att rida hem efter den hastiga avsittningen, och tillika fint i tisdags så idag när julstöket är undanröjt tog vi oss en fin tur. Enda problemet med armen var att jag inte själv lyckas få ner sadeln från sadelhängaren (längst upp förstås) men det fanns ju snälla stallkompisar som kunde hjälpa till med det. Wilmagumman var på gott humör, lite lagom busglad och pigg. Hon gick och småknyckte lekfullt med huvud och öronen gungade i takt, inte så hon sliter tygeln ur händerna eller något sådant. När jag vill sakta av till skritt så saktade hon av till långsammaste traven, så sakta-sakta men inte skritt samtidigt som hon knycker lite med huvudet. Busgumman! Pigg och glad fick hon galoppera på i mellantempo och sedan lite kortare tempo, inga problem. Skritt med småbus halvtravsteg här och där...nog var hon pigg. Härlig myshäst är hon också som ville stå med huvudet i min famn medan jag kliar under hakan, tog mig en bra stund till att mysa för det är ju så härligt, åsså blir man glad ända in i hjärtat. När gumman jäspade lite sömnigt efter mysstunden tyckte jag det var bäst att hon fick gå ut i hagen innan hon somnar... W klev snällt in i hagen men ville fortfarande mysa en stund och gick inte till höbalen förrän jag gick dit (ville lukta så att man upptäcker ev dålig kvalitet, det luktade som hö brukar lukta så det var nog ok).

Det blir lite turer i veckan som kommer och sedan ser det ut som vi ska få oss en liten kurs i AR (akademisk ridning) i början av nästa år hos grannen, ska bli superkul i så fall (jag har ju en häst som gillar nyheter och klurigheter så hon kommer säkert tycka det är lika kul som jag).

Nu ska jag fortsätta mysa här hemma ikväll...

Lite förtroligt samtal på vacker vinterväg, den här sträcker sig några km lång ut till havet =)



Intressant när grannstallets nyaste travhäst kommer med vagn bakom.



God Jul önskar vi er alla!

Mystider, det är vad det är :-). Sitter en stund vid datorn och knappar lite försiktigt. Jag har fortfarande lite ont i min arm, ett rejält lilblått blåmärke på insida överarm - jag fattar inte hur jag slog mig just där?  Det är redan på bättringsvägen  ska sägas så om några dagar räknar jag med full rörlighet.

Vi hade en riktig myskväll igår här hemma. Goa bonusdottern satte på Emil i Lönneberga mest för att jag skulle få höra lite småländska och se lite av den småländska trollskogen (jo, den saknar jag ibland för även om skogen är fin här också så är det inte lika trolsk som den småländska). Om en stund när hon och pappa kommer hem kan jag ge henne det glädjande beskedet att hon nu fått plats på ridskolan i januari, hon har tjatat om det ett bra tag nu. Jag tycker det är underbart att ha hästintresse inom familjen och hoppas hon kommer få en både rolig och lärorik tid på ridskolan (och så kan hon säkert lära mig ett och annat på samma gång *ler*).

Humöret lättade så småningom under gårdagen och jag fick mig en fin hemmakväll tillsammans med sambon.

Nu ska jaginte jobba förrän 7 januari och vilan är välbehövlig. Däremot kunde kanske julledigheten börjat lite bättre för under morgonens härliga ridtur fick vi möte av ett par som släpade på en julgran. Det blev tydligen för mycket för Wilmagumman som vände på en femöring, och jag, som var upptagen med att rätta till reflextäcket som halkat bak lite var inte beredd utan for i backen, landade först på fötterna med halkade i samma stund och gled in under hästen. Jodå, det gick bra, W stannade ca 5 meter bort, lite småskärrad. Jag hoppade upp och fortsatte den tänkta rundan och märkte först efter en stund att det värkte i övre vänster arm. Inte värre än att jag kunde fortsätta rida, det blev mest problem när jag skulle sadla av väl tillbaka i stallet...

Hemma började ett prydligt blåmärke ta form och nu värker det så snart jag rör armen. Tror inte på några brott på ben utan snarare en rejäl smäll på en muskel så det ska nog vara ok på några dagar. Men, nu deppar jag lite över den tänkta tömkörningen jag skulle få hjälp med imorgon, nu kan jag ju bara titta på...

Ska titta på TV en stund, hålla armen stilla och sedan ge mig på lite maglagning inför kvällen.

Jag har klarat mig från magsjuka, tack och lov, fast magen har varit lite orolig, men bara lite...

Jobbade i Luleå igår och ska dit igen imorgon bitti för att stanna till torsdag. Idag fick jag hålla mig i stan och har hunnit med en hel del på jobbet och en sväng till frissan med toppklipp och lite upplivande färger, rödbrun med lite slingor. Jag är helnöjd. Prövande en ny salong, det finns massor av frisörsalonger i Skellefteå, och nu har jag nog hittat en som jag kommer att återkomma till.

En tur i mörkret har det också blivit tillsammans med två andra ekipage, ganska lugnt tempo och Wilmagumman hon kändes fin och glad. Mörket ja, det har varit plusgrader idag så all snö på träden bara forsar av, man kunde riktigt höra det "regna" inne i skogen. Med detta blev det också raskt mörkare även om vi fortsatt har snö på backen förstås (tja inne i stan är det mer is). Men vad jag förstått ska det bli kallare igen så det är väl bara att hoppas på lite mer snö.

Nu ska jag slappa framför tv:n en stund innan jag kryper tidigt till kojs.

Känner mig under isen idag. Magen har varit orolig sedan igårkväll och jag vill då verkligen inte drabbas av magsjuka. Jag hinner inte! Sov oroligt i natt och klev sedan upp i ottan (ja det kändes så kl 0730) och skulle åka till stallet. Det tog sin stund för med kombinationen bakhjulsdriven bil och is gick det inte att backa ut från parkeringsplatsen, hjulen bara gled runt, runt på stället och jag kom ingenstans. Jag fick väcka min sovande sambo och med hjälp av en granne lyckades vi komma loss med full gas och knuff.

Hästarna var hungriga när jag äntligen kom, det var ett väldigt ljudligt mottagande jag fick. Även katterna jamade uppmanande tills jag fyllt på med torrfoder. Tror jag hittade en bra turorning för utsläppet, för här är det en häst åt gången. En av de sex är lite mer besvärlig än övriga, han är ung och lekfull (inte på ett agressivt sätt) och gigantiskt stor (jag gissar på 183 cm i mankhöjd), det skulle inte vara så kul att bli påsprungen av honom vilket nästan skedde för ett tag sedan när han hade bråttom in. Idag hittade jag tydligen en bra plats i ordningen, han följde snällt med utan att stanna eller att ha för bråttom. Jag tog ut honom före hagkompisen (våra hästar går två och två) vilket jag gjort även tidigare, men den här gången hade jag tagit ut ponnyn som går i hagen bredvid. Så nu spärrade han inte ingången när jag kom ut med hagkompisen eller rusade ut med mig hängande i grimskaftet om hagkompisen blivit utsläppt före.

Ja, jag inser att denne jätte har inte mycket till respekt för lilla mig när jag leder honom och det får bli en uppgift att lösa, men inte tidigt söndag morgon. Tja idag gick han ju som jag ville...

Eftersom magen krånglar tänkte jag på att mocka iordning hos Wilamgumman ifall jag inte kan åka tillbaka till stallet för den så efterlängtade ridturen, men jag glömde helt bort lägga fram matransonen så jag får ta mig dit i alla fall. Jag ska vänta en timme till och se hur det känns i magtrakten.

Senare

Åkte åter till stallet efter en mycket lätt lunch och red en kortare runda tillsammans med ett annat stallekipage. Wilmagumman var lite slö men det beror troligen på att hon nog stått och mumsat på hö sedan morgon (hon är piggare om hon får stå inne på "svält" nån timme innan ridtur). Efter en kortare galopp så fick hon upp ångan och vi chansade på en snöstig där hästarna fick plumsa fram, och vi fick ducka/flytta på alla småträd och grenar som hängde ivägen.

Magen känns bättre och jag är nog inte drabbad, har fått ner en middag även om jag inte tog den största portionen. Det får bli te och macka innan sängdags. Ska med tidig buss (kl 05.35) till Luleå imorgon och antagligen sen buss (kl 18.55) hem (hemma ca kl 21) så det blir tidigt sänggående ikväll.

Försökte fånga det underbara ljuset ute men lyckades inte med det. Det är i alla fall en strålande vacker dag ute med all nyfallen snö (minst 2 dm). Jag får bli inne några timmar till, kanske hela dagen, då stackars bonusdottern åkte på magsjuka i natt. Sambon tog natt passet och nu på förmiddagen har jag passat upp. Nu sover de bägge två vid TV:n så jag roar mig med att laka med datorn.

I Sverige har vi nästan inga slavar längre. De få som finns är lärare. (Anton, 6 år)

Jag är bästis med en invandrare, men jag tror inte att han vet att han är invandrare.  Jag har i alla fall inte sagt något.

(Samuel, 7  år) 

På Sveriges nationaldag släpper de ut kungen från Skansen. Han vinkar till människorna och tycker det är roligt att få se sig omkring. (Lissi, 6 år) 

Mamma säger att jag är svartsjuk på Simon, men det är inte sant.Det är bara helt vanligt hat. (Ingrid, 8 år

Skillnaden på könsorganen blir mindre och mindre på grund av jämställdhetslagen. (Merete, 9 år) 

Jag tycker att sagor är fina, för då sitter mamma still en liten stund. (Line Marie, 8 år)

Min mamma säger att jag går henne på nerverna fast jag står alldeles stilla. (Sigurd, 6 år)

Min mamma bara jobbar och jobbar för att tjäna pengar till mat, ändå är jag nästan aldrig hungrig (Matilda, 6 år) 

Jag kanske ska bli bög, för jag tycker inte så mycket om flickor. (Henrik, 8 år) 

Det är väldigt många som vill avliva hela kungahuset. (Marie, 8 år)

På många sätt liknar politiker vanliga människor. Det är för att man inte ska genomskåda dem. (Hilde, 10 år)

Förr i tiden visste inte mannen var barnen var eller var de kom från.På fars dag firar man att han har förstått det.

(Nina, 7 år)

 I USA måste du betala för att bli sjuk. (Markus, 8 år)

Det är utslitna, magra människor som röstar på socialdemokraterna. (Peder, 7 år)

 

Och den mest tänkvärda :

Det är inte så farligt om man har olika färg på huden.  Det viktiga är att man har samma färg på hjärtat.

(Isabell, 7 år)

Ja, hemkommen efter några dagar på resande fot i tjänsten. Tänka sig att det är sån full rush ända in i julledigheten...

Kallast så här långt: -30 grader i vackra Storforsen. Vi skippade glatt alla ev uteaktiviteter, inte för att jag hade tid med några sådana ändå för i 2 timmarspausen mellan avslutat arbetspass och middagen satt jag i min vackra minisvit - jojomen, jag tackar - det var inte jag som bokade boendet. Det verkade å andra sidan som de andra rummen var fulla av tyskar/österrikare..ni vet "bilprovning o sånt i arktiskt klimat" (och det var ju som sagt verkligen rena Nordpolen vad gällde temperaturen).

När jag funderar en stund så är det kanske inte så himla begripligt hur kallt det är när det är - 30 när man bor söderut, inte visste jag sånt heller när jag bodde i Göteborg, men - 30 grader i norr är ungefär som - 10 i Göteborg, eller kanske till och med den där grådaskiga vintern när jag och pappa gick på Lisebergs julmarknad och jag frös så jag skallrade tänder trots rejält påklädd och det var + 2 grader! Annan kyla förstås. Jag säger det igen, jag visste inte bättre då när jag hävdade att jag hatade vinter, kyla och snö; det gör jag inte; jag hatar slask, ruggig kyla och is! Så, jag längtar inte söderut på vintern.

Likafullt, jag springer inte utomhus när det är - 30 om det finns en väldigt väldigt bra anledning, man behöver ju inte överdriva. Dagen därpå var det "mildare" med bara - 17 s¨å vår minibuss startade utan problem och ikväll är det nollgradigt vilket jag inte jublar över. Önskejulklapp: - 6 grader hela vintern från och med nu, i  april +10, maj +15 och sedan sommarmånaderna +22. Hur låter det?? Ska vi ha en omröstning?

-20 grader visade temperaturen någonstans på stäckan mellan Boliden och Norsjö, dit jag körde idag. Tur att jag satt i bilen ;-). En intressant dag med information om kabelskydd, intressantare än det låter. Jag ska tydligen skriva ihop våra kvalitetstekniska krav på dessa inför en kommande upphandling och fick vet att jag har till den 15:e på mig att få det färdigt. "15 januari...?" undrade jag lite hoppfullt. Nä, december... och innan dess ska jag hinna med en dagskonferens med övernattning, och förbereda klart och genomföra en revision...Lite stressad? Jo, en aning...

Funderade på hemvägen om jag skulle ut och rida ikväll som jag tänkt från början eller bara ta en snabb sväng till stallet och sedan hem och jobba. Hemska tanke, jag vill inte ta med mig jobbet hem! Klädde på mig ordentligt och åkte till stallet utan riktigt ha bestämt mig, men gjorde det där. Hämtade in en glad häst från hagen och red iväg i månskenet under alla gnistrande stjärnor, och släppte allt som hade med jobbet att göra. Det var bara jag och Wilmagumman där under stjärnorna och med månen som strålkastare. Härligt var bara halva sanning ikväll, för Wilmagumman var på sitt allra bästa humör. Jag kände det direkt i första traven, mjuk, elastisk, vägvinnande trav som inte var av denna värld...jo det var den förstås, men jag ni fattar, ni som också håller på med hästar (eller för all del hundar) ibland faller allt liksom på plats. Det gjorde det ikväll. Hon var fantastisk och jag blev glad i själ och hjärta av hennes glädje, spetsade öron och viljan att rör på sig. Fin mjuk trav och lika fin mjuk galopp. Skrittade lugnt och fint sista biten hem och ingen av oss hade särskilt bråttom hem till stallet. Jag så kär min fin underbara forderhäst, har nån missat det??

När jag satte mig i bilen för att köra hem så visade temperaturmätaren -16,5 grader. Jag hade inte ens märkt av kylan när jag red... då är det fint!

Så nu ska jag äta lite soppa, packa resväskan, imorgon reser jag iväg i tjänsten för näst sista gången i år och kommer jag hem igen på fredagkväll. På lördag ska vi baka/koka/göra julgodis *mums*

Tjing tjing!

Ännu en vecka har sprungit förbi...

Jag var i Umeå i tjänsten i veckan och har ett hett tips till alla som har vägarna förbi Umeå; TapasBarDeli! Det är inte ofta jag går och sätter mig på restaurang ensam, undantaget snabbmatsställen. Men, men, jag har hört om denna tapas-restaurang, läst recentionerna på eniros hemsida, kolla in menyerna så fattar ni säkert. Jag tänkte "Vad f-n, varför fega...?"  och gick dit på egen hand. Lite pinsamt var det men det fick mig mer att fnittra än att rodna. OCH, det var värt det! Jättegott, tog en hel meny och bjussade mig själv på ett glas rött. Klapp på axeln till mig själv för att jag vågade gå på restaurang alldeles själv.

Inga ridturer i veckan, bara kort om tid sent om kvällen med mockning, matranson och lite kel/borstning. Idag denna härliga söndag blev det istället en bra runda. Hittade vägen bortom skogen, en fin lång raksträcka där det var plogat/kört med skogsmaskin. Wilmagumman var pigg och nu fick hon en bra väg att springa på, och det tycks inte vara något fel på konditionen för hon galopperade på länge, länge. I skogen hemåt var det lite djupare snö så där fick det bli skritt på lång tygel, nyttigt att plumsa i snön (ca 15 cm) och väl tillbaka till stallet var hon genomvåt i sin tjocka vinterpäls, en lång stunds pyssel, lite massage och på med täcken. Tror både jag och hästen var nöjda med ridturen, jag fick mig i alla fall en frivillig kelstund i hagen innan hon gick bort till kompisen och höbalen =)

Ska tillbaka i stallet ikväll och hämta in allihopa, men tills dess ska jag ha det lungt och skönt här hemma.