Caritas ord & bild

...det var i Luleå idag. Jag var lite orolig att bussen hem kanske inte skulle ta sig fram eller kanske rent av bli inställd. Hur gör man då när man har 13 mil hem? Men se, trots mina två år i Norrland så reagerade jag på vädret som om det varit i Göteborg under samma förhållanden - dvs. stillastående. Så är det inte här utan när jag väl plumsat fram till busstationen i Lule' så var bussen på plats och avgick enligt tidtabell. Vädret då? Tvärblåst och snöfall vilket gjorde att det bitvis var drivor med snö att ta sig genom, hade snö upp till knäna. Men, men hem kom jag och även det efter tidtabell...och ännu är jag förvånad hur smidigt det funkar med Kustbussen. En enda gång under två år har den varit sen pga väderlek, den gången extrem halka - och då menar jag EXTREM halka, dvs blankis/underkylt.

Tog mig en ridtur med go'gumman igår, och det är en härlig häst jag har till låns. Red på banan och gjorde en del gymnastiska övningar vi övat på tidigare i form av skänkelvikningar och öppna rörelser och hon grejjar det enkelt i skritt numera. Inga konstigheter alls, så jag började lite smått att öva framdelsvändning fast i lite formen liten volt tilbaka och efter lite övande och glada tillrop så kom det sig faktiskt en hel vändning, och sedan en till (bägge åt samma håll) och då fick hon lite belöning i form av galopp (hon är galoppglad) och förstås lite kel och godis efter avslutad ridning. Jag kände mig glad och hästen verkade också glad och nöjd. Nu blir det ingen ridning på dryga veckan eftersom vi reser till Småland på 70-årskalas i helgen, men det blir kul att fortsätta ridningen när jag är hemma igen.